10 Tankar om skogens framtid

Många frågor behöver ställas om skogens hälsa och om skogsbruksmetoder, inte minst efter den rapport Naturvårdsverket kom med förra året. De rapporterar nämligen att det årliga upptaget av kol, kolsänkan, i svensk mark har halverats under de senaste tio åren. 

Vad betyder det för möjligheten att klara klimatmålen?
Vad kan skogsägarna gör för att återställa balansen? 

Enskilda orsaker beskrivs vara den ökade avverkningen, att skogen har blivit äldre, att klimatförändringarna med torra somrar, så kallad värmestress, ökad dödlighet av gran, ökade angrepp av insekter (särskilt granbarkborren) och sjukdomar är viktiga orsaker. Vi vet också att markens kolförråd minskar vid intensivt skogsbruk och att blandskogar binder kol stabilare än monokulturer av gran eller tall.

Erik Westholm är visserligen samhällsvetare och ägnar en mindre del av sin bok till frågan om skogens minskade förmåga att binda kol men frågorna kommer säkert ändå att ställas.

Erik Westholm argumenterar för att det behövs ett skogsbruk som inte bara levererar virke och produkter — utan också tar ansvar för naturvärden, biologisk mångfald, klimatnytta och ekosystemtjänster. Han säger att han ser en växande vilja — bland små och medelstora skogsägare att lämna det ensidiga kalhyggesbruket och övergå till mer naturnära skötsel.  

– Den svenska skogspolitiken värjer sig mot klimatomställning i linje med forskningsfrontens slutsatser. Hur ska vi förstå det? Inom flera andra industribranscher sker nu en snabb och genomgripande omställning mot minskad klimatpåverkan. Stål- , betong- och plastindustrierna vill ta stora steg mot klimatneutral produktion...Regeringens huvudlinje...är att det svenska skogsbruket inte får begränsas. Så i stället inskärper den nu sin tankefigur som formades för 15–20 år sedan att högintensivt skogsbruk inte är ett problem utan lösningen på klimatkrisen, skriver Erik Westholm